kietsu

Nik och Amilia kom hem nyss (Tomas bror och hans tjej). Ni som följer bloggen har ju läst om hur jag känner mig när Amilia är i närheten och nu är den tillbaka igen. Jag ville inte riktigt se filmen som Tomas ville se så då satte jag mig vid datorn. När Amilia kom och frågade honom om de inte kunde kolla på nåt annat så bytte han och de sitter och pratar för kung och fosterland ute i mediarummet.

Jag önskar att jag också kunde prata med Tomas sådär om ingenting som hon kan. Det är väl det som gör mig mest avis och det att han verkar mer intresserad när hon pratar än när jag säger nåt. Ibland så är det nästan som om han inte hör mig när hon är där och det slutar alltid med att jag och Tomas småjävlas med varandra. Ibland sårar det mig men han verkar inte märka hur jag känner.

Jag hatar att vara avis och jag fattar inte varför jag är det då jag vet att han aldrig skulle vara otrogen- Jag känner väl bara en viss tävlan när hon är här och dominerar alla konversationer och alltid är glad och uppåt och verkar så positiv till precis allting.

Jag är ledsen just nu och jag vet att det endast är för att hon är här och pratar med honom som hon gör. Lika ont gör det när han svarar på ett sätt han bara svarade till mig på i början av vårat förhållande.

Jag blir orolig fast jag inte borde vara det, men det går inte att komma undan..